Vila i frid, Shirley..
Dagen började med att klockan ringde 08.00, jag steg upp o tog på mig mina rosa gina-jeans och min vita H&M tshirt, fixade till mig lite snabbt och körde hem till min pappa. När vi åt frukost tsms kom min farmor och knackade på. Jag bestämde mig för att ta chansen o fråga om dem ville ha skjuts ut till min fasters grav i Kvistofta kyrka. Man såg hur innerligt glada och tacksamma dem blev. Vad så lite kan göra så mycket, man borde bry sig mer om andra..
Om 7 dagar är det ett halvår sedan min faster Shirley gick bort. Hon var alltid den som strålade av glädje och var någon ledsen var hon alltid där o piggade upp. Men under alla år visste man att det var något hon saknade, sin man..hon blev änka 1997, då hennes man gick bort i sjukdomen MS. Hon dog i cancer den 29e oktober 2008.
Så jag hoppas att ni sitter där tillsammans uppe i himlen nu, håller varandras händer och smuttar på något gott. Ni var båda två helt underbara människor i livet, jag önskar att ni tillslut fått frid tilsammans. Och Shirley om du ser mig någonstans där uppifrån så vill jag att du ska veta att du finns i mitt hjärta för alltid..
